Ett gott nytt år med sprakande språk och tydliga texter!

Att bli språkkonsult har inte gett mig ett nytt yrke utan flera. De senaste månaderna har jag jobbat som högskolelärare, textanalytiker, korrekturläsare, kursledare, handboksredaktör, recensent, klarspråksredigerare, myndighetsskribent …

Jag har intervjuat, föreläst, rättat tentor. Suckat, skrattat och drömt. Susat fram på räkmackor, tappat fotfästet någon gång, landat mjukt.

Lilla kontoret, stora världen

Jag uppskattar verkligen omväxlingen: att boa in mig på hemmakontoret några dagar och finputsa texter, för att nästa vecka hålla en skrivkurs i huvudstaden och därefter fara kors och tvärs genom landet och intervjua brandmän. Sedan en tyst men intensiv skrivvecka här hemma, komma i kapp med bokföringen och så andas ut med familjen och julen.

Människorna gör jobbvardagen meningsfull

Ett annat plus är alla kunniga och trevliga människor hos kunder och byråer, och förstås alla kursdeltagare. Vi bidrar på våra olika sätt, lär oss av varandra och går vidare. Det är härligt att se andra utmana sig själva och växa, och härligt också att få uppskattning efter en rejäl ansträngning. Från höstens kursutvärderingar suger jag åt mig ord som pedagogisk, tydlig, inspirerande, välstrukturerad, tålmodig, kunnig, jättebra, supersuperbra. 🙂

Ensamföretagare i förträffligt sällskap

När jag för snart fyra år sedan sade upp mig från mitt tidningsjobb visste jag att jag skulle sakna mina smarta, skarpa, engagerade och godhjärtade journalistkollegor. Det gör jag, och jag är glad att ha kvar många av er som vänner. Men jag har också fått en ny fantastisk yrkeskår och många goda distanskollegor. Tack till mina språkkonsultfavoriter för pepp, jobbuppdrag, generositet, klokskap, vänskap!

Språk- och textexpert till er tjänst år 2017

Inför 2017 hoppas jag för egen del på nya spännande kursuppdrag att varva med textarbete av olika slag. Kanske behöver just din arbetsplats hjälp med att skriva mer proffsigt, begripligt och med en ton som tar era viktiga läsare på allvar?

Har din organisation kanske en fastslagen värdegrund? Arbetar ni för att utveckla varumärket? I så fall hjälper jag er gärna så att era webbtexter, brev och er kommunikation i sociala medier i större utsträckning lever upp till värdeorden och passar ert varumärke, så att texterna bidrar till att göra verklighet av era goda ambitioner.

Tipsa gärna någon du tror kan behöva min hjälp. 🙂

Gott nytt år!

Jag önskar och hoppas att 2017 blir året då du och de dina, jag och de mina ska få vara friska, må bra och få någon liten eller stor dröm uppfylld. Jag önskar mer kraft och mod åt alla som behöver det. En rimligare värld, och återhämtning för vår jord.

/Hanna

Kontakt

Språkkrönika: Hushåller eller hushållar?

Är det viktigt att vi hushåller med jordens resurser eller att vi hushållar med dem? Böjningen hushåller, hushöll, hushållit ökar så kraftigt att språkvårdare och ordboksredaktörer nu måste se över sina rekommendationer.

För några år sedan fick radioprogrammet Språket en fråga från en lyssnare som hade sett ordet hushåller i en broschyr. Hon undrade om man inte säger hushållar på svenska. ”Jo, det gör man faktiskt” svarade professor Lars-Gunnar Andersson och fortsatte: ”Hushöll låter ju hur konstigt som helst.” I mina öron är det tvärtom hushållar, hushållade och hushållat som låter knasigt. De skaver lika mycket som hållar, smygade eller sprungat.

Hur man böjer verbet hushålla blev härom veckan en riktig språksnackis. Det började med en diskussion i en Facebookgrupp för språkkonsulter. En medlem hade förvånat insett att Svenska Akademiens ordlista (SAOL) endast har med böjningarna hushållar, hushållade och hushållat. Hon hade även hittat en rekommendation från Svenska språknämnden (nu Språkrådet) som slog fast att dessa böjningar var ”i stort sett allenarådande” i språkbruket.

Yrvaket dryftade vi frågan ett par dagar i gruppen. Drygt hälften anslöt sig till hushållergänget och resten till hushållarlaget. Mest fascinerande var att de flesta av oss inte känt till någon annan böjning än den vi själva använder.

Jag frågade mina vänner på Facebook, bland dem en hel del journalister, lärare och språkvetare, vilken böjning de använder. Hushåller vann med 25-4. Sedan lade Språkrådet ut samma fråga och fick över 450 svar. Klart fler hushåller än hushållar. I dessa omröstningar blev en sak tydlig: Hushållar används oftare av personer över cirka 45 år, medan hushåller är vanligare bland yngre.

Hushåller dominerar även i Göteborgs universitets enorma textdatabaser, som man kan söka i med verktyget Korp. Det beror till stor del på många sökträffar i nätforum som Familjeliv. När jag begränsar sökningen till enbart tidningstext hittar jag i stället dubbelt så många hushållar som hushåller, men de allra senaste åren har varianterna varit ungefär lika vanliga.

Mycket tyder alltså på att verbet hushålla håller på och byter böjning. Det är i sig inte unikt. Flera så kallade starka verb har blivit svaga, vilket innebär att de fått den mer regelbundna böjningen -ar, -ade och -at. Som när sam och summit blev simmade och simmat. I fallet med hushålla är i stället den starka böjningen hos verbet hålla på väg att slå ut den svaga -ar-böjningen.

Det ovanliga är att hushåller verkar ha smugit sig på och sprungit förbi utan att språkauktoriteterna har märkt det. Men nu kommer Språkrådet att ändra sin rekommendation, med hänsyn till det varierande språkbruket. Det återstår att se om SAOL-redaktionen gör det samma. Något annat vore orimligt.

(Publicerades först som språkkrönika på Gefle Dagblads kultursida och på gd.se/sprakkronikor.)