Arbeta utomlands – tre månader som språkkonsult på Teneriffa

Ta med jobbet och barnen utomlands i några månader? Det kan låta som en dröm, men jag och min familj har gjort verklighet av idén. I vintras drev jag mitt företag Din textexpert från soliga Teneriffa, cirka 450 mil från vardagen.

Textuppdrag på distans – Gävle eller Teneriffa går lika bra

Jag arbetar som språkkonsult och textexpert, i vanliga fall med bas i Gävle. Företag och myndigheter anlitar mig för olika typer av textuppdrag, skrivutbildning och föreläsningar. Utbildningar och möten har jag fått pausa under våra tre månader på Teneriffa, men övrigt arbete har rullat på ungefär som hemma. Jag har haft uppdrag som skribent, språkgranskare och korrekturläsare. Jag har hjälpt en kund utveckla en internutbildning och ryckt in som allmän textresurs åt en kund som på kort tid behövde få ihop ett viktigt analysdokument. Jag har fortsatt samarbeta med byråerna Expressiva och Expertinfo – via mejl, telefon och dropbox. Visst är möten ansikte mot ansikte mycket värt också, men det fick vänta.

Gamla drömmar om att arbeta utomlands, och nya drömmar om ett familjeäventyr

Hur kom vi ens på idén, har flera frågat. Först och främst blev jag inspirerad av min språkkonsultkollega Jenny Forsberg, som varje år tillbringar drygt en månad på grannön La Gomera. Hon skriver om det på gomera.nu.

Jag kände dessutom att vår familj var redo för ett litet äventyr av något slag. Själv flyttade jag ofta som barn, och bytte skola flera gånger, på gott och ont. Mina barn växer upp i Gävle; vi stortrivs och har inga planer på att flytta. Att tillfälligt byta bo framstod som en behaglig omskakning och möjlighet att uppleva något nytt.

Tre månader i Spanien verkade lagom okomplicerat. Jag kan språket och vet hyfsat hur saker funkar här. Innan jag fyllde 20 hade jag redan hunnit arbeta och studera i Spanien två perioder. På den tiden kändes det självklart att arbeta utomlands mer i framtiden. Men andra val och händelser gjorde att de idéerna svalnade – småbarn, fast jobb, man med fast jobb, svenska som arbetsspråk, andra typer av äventyr … Så för ett år sedan dök idén upp på nytt, och kändes plötsligt inte omöjlig alls.

Så gjorde vi – bytte radhuset mot balkong med havsutsikt

Så vi funderade, planerade, räknade, sparade, letade boende, funderade lite till, bokade resan, hyrde ut radhuset OCH ÅKTE. Min man fick tjänstledigt, och tog på Teneriffa hand om hushållsarbetet, promenerade och tränade mycket.

Vi hittade en lägenhet i Los Cristianos via Airbnb – med stor balkong, pool, havsutsikt och wi-fi i ett lugnt område med gångavstånd till strand, centrum och skola. Det var inte lätt att hitta lägenhet, och det blev inte billigt, men lägenheten passade oss perfekt.

Barnen, åtta och tio år, gick på Svenska skolan Teneriffa, som är en svensk utlandsskola. Det kostar några tusenlappar i månaden, men det är en väldigt smidig lösning och man kan vara säker på att barnen får den undervisning de missar hemma. Ungarna fick goda vänner, lärde sig lite spanska och förvandlades från försiktiga simmare till orädda vattendjur.

Balans mellan textuppdrag och bergsvandring, stad och strand

När det gäller jobbet har jag haft två utmaningar: arbetsmiljön och arbetsdisciplinen. Jag insåg snart att jag behövde ett separat tangentbord till min lilla bärbara dator, och att solstolen (förstås!) inte gav den bästa arbetsställningen. I början blev jag rastlös av att sitta vid datorn när allt omkring mig signalerade SEMESTER. Men rastlösheten lugnade sig så småningom. Jag tog en ledig dag då och då, och planerade in utflykter, vila och socialt umgänge på kvällar och helger.

Vi vandrade i berg, strosade i historiska städer, besökte djurpark och vattenland, handlade på marknader, tittade på konst, åt god mat, badade massor i pool och hav. Temperaturen varierade mellan 15 och 25 grader på sydkusten där vi bodde, som svensk sommar fast med en starkare sol. I norr och i bergen var det betydligt svalare, och mer moln.

När det var dags att åka hem i april gjorde vi det med glada hjärtan – utvilade, med nya minnen, planer på återträffar, tomt bankkonto och en längtan efter allt vi älskar här hemma i Gävle och Sverige.

Ett gott nytt år med sprakande språk och tydliga texter!

Att bli språkkonsult har inte gett mig ett nytt yrke utan flera. De senaste månaderna har jag jobbat som högskolelärare, textanalytiker, korrekturläsare, kursledare, handboksredaktör, recensent, klarspråksredigerare, myndighetsskribent …

Jag har intervjuat, föreläst, rättat tentor. Suckat, skrattat och drömt. Susat fram på räkmackor, tappat fotfästet någon gång, landat mjukt.

Lilla kontoret, stora världen

Jag uppskattar verkligen omväxlingen: att boa in mig på hemmakontoret några dagar och finputsa texter, för att nästa vecka hålla en skrivkurs i huvudstaden och därefter fara kors och tvärs genom landet och intervjua brandmän. Sedan en tyst men intensiv skrivvecka här hemma, komma i kapp med bokföringen och så andas ut med familjen och julen.

Människorna gör jobbvardagen meningsfull

Ett annat plus är alla kunniga och trevliga människor hos kunder och byråer, och förstås alla kursdeltagare. Vi bidrar på våra olika sätt, lär oss av varandra och går vidare. Det är härligt att se andra utmana sig själva och växa, och härligt också att få uppskattning efter en rejäl ansträngning. Från höstens kursutvärderingar suger jag åt mig ord som pedagogisk, tydlig, inspirerande, välstrukturerad, tålmodig, kunnig, jättebra, supersuperbra. 🙂

Ensamföretagare i förträffligt sällskap

När jag för snart fyra år sedan sade upp mig från mitt tidningsjobb visste jag att jag skulle sakna mina smarta, skarpa, engagerade och godhjärtade journalistkollegor. Det gör jag, och jag är glad att ha kvar många av er som vänner. Men jag har också fått en ny fantastisk yrkeskår och många goda distanskollegor. Tack till mina språkkonsultfavoriter för pepp, jobbuppdrag, generositet, klokskap, vänskap!

Språk- och textexpert till er tjänst år 2017

Inför 2017 hoppas jag för egen del på nya spännande kursuppdrag att varva med textarbete av olika slag. Kanske behöver just din arbetsplats hjälp med att skriva mer proffsigt, begripligt och med en ton som tar era viktiga läsare på allvar?

Har din organisation kanske en fastslagen värdegrund? Arbetar ni för att utveckla varumärket? I så fall hjälper jag er gärna så att era webbtexter, brev och er kommunikation i sociala medier i större utsträckning lever upp till värdeorden och passar ert varumärke, så att texterna bidrar till att göra verklighet av era goda ambitioner.

Tipsa gärna någon du tror kan behöva min hjälp. 🙂

Gott nytt år!

Jag önskar och hoppas att 2017 blir året då du och de dina, jag och de mina ska få vara friska, må bra och få någon liten eller stor dröm uppfylld. Jag önskar mer kraft och mod åt alla som behöver det. En rimligare värld, och återhämtning för vår jord.

/Hanna

Kontakt

Språkkrönika: Hushåller eller hushållar?

Är det viktigt att vi hushåller med jordens resurser eller att vi hushållar med dem? Böjningen hushåller, hushöll, hushållit ökar så kraftigt att språkvårdare och ordboksredaktörer nu måste se över sina rekommendationer.

För några år sedan fick radioprogrammet Språket en fråga från en lyssnare som hade sett ordet hushåller i en broschyr. Hon undrade om man inte säger hushållar på svenska. ”Jo, det gör man faktiskt” svarade professor Lars-Gunnar Andersson och fortsatte: ”Hushöll låter ju hur konstigt som helst.” I mina öron är det tvärtom hushållar, hushållade och hushållat som låter knasigt. De skaver lika mycket som hållar, smygade eller sprungat.

Hur man böjer verbet hushålla blev härom veckan en riktig språksnackis. Det började med en diskussion i en Facebookgrupp för språkkonsulter. En medlem hade förvånat insett att Svenska Akademiens ordlista (SAOL) endast har med böjningarna hushållar, hushållade och hushållat. Hon hade även hittat en rekommendation från Svenska språknämnden (nu Språkrådet) som slog fast att dessa böjningar var ”i stort sett allenarådande” i språkbruket.

Yrvaket dryftade vi frågan ett par dagar i gruppen. Drygt hälften anslöt sig till hushållergänget och resten till hushållarlaget. Mest fascinerande var att de flesta av oss inte känt till någon annan böjning än den vi själva använder.

Jag frågade mina vänner på Facebook, bland dem en hel del journalister, lärare och språkvetare, vilken böjning de använder. Hushåller vann med 25-4. Sedan lade Språkrådet ut samma fråga och fick över 450 svar. Klart fler hushåller än hushållar. I dessa omröstningar blev en sak tydlig: Hushållar används oftare av personer över cirka 45 år, medan hushåller är vanligare bland yngre.

Hushåller dominerar även i Göteborgs universitets enorma textdatabaser, som man kan söka i med verktyget Korp. Det beror till stor del på många sökträffar i nätforum som Familjeliv. När jag begränsar sökningen till enbart tidningstext hittar jag i stället dubbelt så många hushållar som hushåller, men de allra senaste åren har varianterna varit ungefär lika vanliga.

Mycket tyder alltså på att verbet hushålla håller på och byter böjning. Det är i sig inte unikt. Flera så kallade starka verb har blivit svaga, vilket innebär att de fått den mer regelbundna böjningen -ar, -ade och -at. Som när sam och summit blev simmade och simmat. I fallet med hushålla är i stället den starka böjningen hos verbet hålla på väg att slå ut den svaga -ar-böjningen.

Det ovanliga är att hushåller verkar ha smugit sig på och sprungit förbi utan att språkauktoriteterna har märkt det. Men nu kommer Språkrådet att ändra sin rekommendation, med hänsyn till det varierande språkbruket. Det återstår att se om SAOL-redaktionen gör det samma. Något annat vore orimligt.

(Publicerades först som språkkrönika på Gefle Dagblads kultursida och på gd.se/sprakkronikor.)