I Norge går karlar på finfest i snippkjole. På väg dit skyddar en rejäl frakk mot vinterkylan. I många länder innebär semester att skolan börjar, inte slutar.
Låt mig presentera språkets falska vänner – orden vi bara tror att vi förstår.
Beste klant, skriver holländare artigt till sina kunder. En svensk vrist är en fotled, men en engelsk wrist en handled. Om du bjuder en norska på fest och får till svar att hon ikke har anledning til å komme har hon bara inte möjlighet att komma.
Falska vänner brukar det här kallas. Alltså ord som verkar vara gemensamma för olika språk, men i själva verket betyder olika saker.
Falska vänner kan uppstå på två sätt:
1. Ett ord som sedan länge finns i flera språk utvecklar med tiden olika betydelser i de olika språken. Exempel: Flera språk har ordet frack i någon form. Den gemensamma nämnaren är ungefär lång dräkt, men dagens betydelser varierar kraftigt. På norska är frakk en överrock. På svenska en sorts högtidsdräkt. Den svenska fracken kallas på norska livkjole eller snippkjole (vilket har hållit mig på gott humör i flera dagar).
2. Ett ord lånas till ett språk från ett annat, men bara en del av betydelsen följer med. Exempel: På franska kan conférence avse antingen en hel konferens eller en enstaka föreläsning. Svenskan har bara lånat den första betydelsen.
Ett riktigt bedrägligt ord är semester. Det finns i åtminstone trettio språk, men det är bara på svenska som det kan betyda ledighet eller resa. I övriga språk betyder semester ett halvår, ett halvt läsår eller en skoltermin. Alltså, rena motsatsen!
Ursprunget är latinets semestris, vilket betyder ”som varar i sex månader”. Terminsbetydelsen verkar alltså rätt logisk.
Hur blev då semester till en ledighet i svenskan? Den troligaste förklaringen är att försvarsmakten på 1700-talet började använda ordet semestre för officerarnas permissioner. Det var ett lån från franskan, där uttrycket ”congé de semestre” innebar en sex månaders tjänstledighet för militärer. Så småningom började semester på svenska användas även för andra tjänstemäns ledigheter. Och så gick det som det gick.
Flest gemensamma ord har svenskan med norskan och danskan. Det gör att vi som kan svenska oftast förstår en hel del av danska och norska texter. De äkta vännerna hjälper trots allt mer än vad de falska vännerna stjälper.
Men detta gäller tyvärr inte den som försöker lära sig ett mer avlägset språk. Då är det ingen bra idé att ta hjälp av ordkunskaper i svenska eller engelska för att tolka främmande ord. Detta var åtminstone slutsatsen i en doktorsavhandling från Stockholms universitet, av forskaren Anna Nilsson som studerat en grupp svenska franskstudenter i Aix-en-Provence. Ju mer studenterna uppmärksammade gemensamma ord, desto svårare hade de att förstå franska texter. Så ofta ledde alltså falska vänner tankarna åt fel håll. Lite nedslående kan jag tycka.
En mer optimistisk slutsats kan vara att språkstudenter har massor att vinna på att lära sig känna igen de falska vännerna och avslöja bedrägeriet. Jag har listat några, och du googlar lätt fram många fler.
Engelska
director – regissör, inte direktör
fabric – tyg, inte fabrik
novel – roman, inte novell
lame – halt, inte lam
minister – präst, inte bara minister
wrist – handled, inte vrist/fotled
warehouse – lager, magasin, inte varuhus
Franska
fromage – ost, inte fromage
ignorer – vara ovetande, inte ignorera
occupation – arbete, syssla, inte bara ockupation
pensionnat – elevhem, inte pensionat
président – ordförande, inte bara president
professeur – lärare, inte bara professor
délicatesse – finkänslighet, inte delikatess
offre – erbjudande, inte offer
Spanska
arena – sand, inte arena
bastante – ganska, inte bastant
compromiso – löfte, inte kompromiss
queso – ost, inte keso
Tyska
Bord – hylla, inte bord
Öl – olja, inte öl
Stunde – timme, inte stund
willkürlich – godtycklig, lynnig, inte villkorlig
Norska/danska
by – stad, inte by
enkelt – enskild, inte enkelt
kjole – klänning, inte kjol
le – skratta, inte le
orm – mask, inte orm
springe – hoppa, inte springa
rolig – lugn, rofylld, inte rolig
Semester betyder termin och/eller halvår på dessa språk:
semès (haitiska)
semestar (bosniska, kroatiska, serbiska)
semester (afrikaans, norska, danska, engelska, estniska, nederländska, somaliska, tyska, zulu)
semestër (albanska)
semestr (polska, tjeckiska, uzbekiska)
semestras (litauiska)
semestre (franska, italienska, portugisiska, spanska)
semestris (lettiska)
semestro (filippinska, esperanto)
semestru (maltesiska, rumänska)
(Publicerades först på Gefle Dagblads kultursida och på gd.se/sprakkronikor.)