Ett gott nytt år med sprakande språk och tydliga texter!

Att bli språkkonsult har inte gett mig ett nytt yrke utan flera. De senaste månaderna har jag jobbat som högskolelärare, textanalytiker, korrekturläsare, kursledare, handboksredaktör, recensent, klarspråksredigerare, myndighetsskribent …

Jag har intervjuat, föreläst, rättat tentor. Suckat, skrattat och drömt. Susat fram på räkmackor, tappat fotfästet någon gång, landat mjukt.

Lilla kontoret, stora världen

Jag uppskattar verkligen omväxlingen: att boa in mig på hemmakontoret några dagar och finputsa texter, för att nästa vecka hålla en skrivkurs i huvudstaden och därefter fara kors och tvärs genom landet och intervjua brandmän. Sedan en tyst men intensiv skrivvecka här hemma, komma i kapp med bokföringen och så andas ut med familjen och julen.

Människorna gör jobbvardagen meningsfull

Ett annat plus är alla kunniga och trevliga människor hos kunder och byråer, och förstås alla kursdeltagare. Vi bidrar på våra olika sätt, lär oss av varandra och går vidare. Det är härligt att se andra utmana sig själva och växa, och härligt också att få uppskattning efter en rejäl ansträngning. Från höstens kursutvärderingar suger jag åt mig ord som pedagogisk, tydlig, inspirerande, välstrukturerad, tålmodig, kunnig, jättebra, supersuperbra. 🙂

Ensamföretagare i förträffligt sällskap

När jag för snart fyra år sedan sade upp mig från mitt tidningsjobb visste jag att jag skulle sakna mina smarta, skarpa, engagerade och godhjärtade journalistkollegor. Det gör jag, och jag är glad att ha kvar många av er som vänner. Men jag har också fått en ny fantastisk yrkeskår och många goda distanskollegor. Tack till mina språkkonsultfavoriter för pepp, jobbuppdrag, generositet, klokskap, vänskap!

Språk- och textexpert till er tjänst år 2017

Inför 2017 hoppas jag för egen del på nya spännande kursuppdrag att varva med textarbete av olika slag. Kanske behöver just din arbetsplats hjälp med att skriva mer proffsigt, begripligt och med en ton som tar era viktiga läsare på allvar?

Har din organisation kanske en fastslagen värdegrund? Arbetar ni för att utveckla varumärket? I så fall hjälper jag er gärna så att era webbtexter, brev och er kommunikation i sociala medier i större utsträckning lever upp till värdeorden och passar ert varumärke, så att texterna bidrar till att göra verklighet av era goda ambitioner.

Tipsa gärna någon du tror kan behöva min hjälp. 🙂

Gott nytt år!

Jag önskar och hoppas att 2017 blir året då du och de dina, jag och de mina ska få vara friska, må bra och få någon liten eller stor dröm uppfylld. Jag önskar mer kraft och mod åt alla som behöver det. En rimligare värld, och återhämtning för vår jord.

/Hanna

Kontakt

Orden är oändligt många – inte minst de svenska

En seglivad myt säger att det finns många fler engelska ord än svenska. I årets näst sista sommarprat upprepades den av författaren och akademiledamoten Klas Östergren. Men han om någon borde veta att vi har oändligt många ord.

Jag tänkte direkt att jag måste skriva något om detta. Vi har ju rent hisnande möjligheter att bilda nya ord på svenska, och gör det ständigt – författare såväl som förskolebarn. Men professor Olle Josephson hann före, och som vanligt är hans analys mitt i prick. Så jag citerar rakt av ur hans klockrena krönika i Svenska Dagbladet:

”Akademiens ordlista kommer aldrig att räcka till för Akademiens författare. Den förtecknar bara toppen på det svenska ordförrådets isberg. Endast i alfapettävlingar och korsord duger den att definiera om ett ord finns i svenskan.”

Och vidare:

”Ofta påstås att engelskan är ordrikare än svenskan. Beviset är att stora engelska ordböcker har fler ord än sina svenska motsvarigheter. Nej, engelskan har bara fler läsare och talare och större ekonomiska resurser, så att tjocka ordböcker kan bli lönsamma.”

I juni var det journalisten Richard Swartz som i en DN-krönika hävdade att svenskan är ett mycket litet språk, ett sådant som löper stor risk att dö ut. Detta trots att språkvetare betraktar svenskan som ett av världens 20 eller 100 starkaste språk, beroende på hur man räknar. Av kanske 6 000 språk.

Vad är det som får dessa herrar att sprida språkmyter och nedvärdera svenskan? Är förklaringen så enkel som att Jante lever?

Svenskan är både stor och stark

DN-kolumnen Ärans och hjältarnas språk påstods häromdagen att svenskan är ett mycket litet språk, och att sådana ofta dör ut, exempelvis på Nya Guinea. Det sista stämmer bra, men inte det första. Svenskan är nämligen ett av de hundra största och starkaste av jordens kanske 6000 språk. Ett av de 20 största, beroende på hur man räknar.

Jag får helt enkelt anledning att damma av en gammal krönika, som handlar om vad som möjligen skulle kunna hota svenskan som levande, bestående, användbart språk. Jag lovar: butiksnamn på engelska hör inte dit, inte heller svengelska ungdomsuttryck.

Vi vet inte hur många språk det finns. Kvalificerade gissningar landar ofta på 6 000-7 000. De flesta är pyttesmå, och endast några procent används i skrift. Språkforskare förutspår att bara hälften av språken fortfarande talas om hundra år. Bland de hotade språken finns sydsamiska, lulesamiska och umesamiska. Men den stora språkdöden sker i andra delar av världen. I Papua Nya Guinea till exempel finns omkring 840 språk, varav många förmodligen glöms bort inom några generationer. Språk går i träda när inga barn längre får språket som modersmål och de sista användarna till slut dör. Det handlar om att folk inte längre ser några stora fördelar med att uppfostra sina barn på det språk de själva uppfostrades på. Vanligtvis sker språkbytet till ett större och mer användbart språk med högre status.

Kan då svenskan dö ut någon gång i framtiden? Risken är ganska liten, i alla fall inom överskådlig tid. I global jämförelse är svenskan nämligen ett stort och starkt språk, ett av de hundra största sett till antalet talare. Räknar vi andra faktorer, till exempel hur mycket böcker, tidningar och webbinnehåll som publiceras på svenska, ligger svenskan på språkens topp 20-lista. Vi har dessutom en ovanligt väldokumenterad grammatik och en relativt sammanhållen språkgemenskap. En sak kan vi vara helt säkra på. Om svenskan någon gång ansluter sig till de utrotningshotade språken så kommer det varken att bero på engelska lånord, invandrarspråken eller slappa svensklektioner. Att språk blandas och påverkas av varandra, det är liksom så språk fungerar och alltid har fungerat. DET ÄR INTE SÅ SPRÅK DÖR.

Richard Swartz kan tycka vad han vill om att butikskedjor med engelskklingande namn dominerar gatubilden. Lite trist och enahanda, det kan man tycka. Men att se det som ett tecken på att svenskan nästintill har utplånats? Näe hörni. Jag undrar förresten när vår utflyttade landsman tycker att svenskan var som bäst, renast och vackrast. Kanske någon gång i skolåldern, hans skolålder alltså. De flesta brukar nämligen tycka ungefär så, oavsett när de gick i skolan. I historien har det även funnits en nationalromantisk vurm för den klassiska fornsvenskan. Undrar vad Swartz skulle tycka om den varianten! Då hade han ju sluppit inte bara de senaste decenniernas engelska lånord, utan även 1200-talets tyska och 1700-talets franska.

Det enda som verkligen kan hota svenskan som levande språk är om välutbildat folk med hög status avstår från att prata eller skriva på svenska. Läs: väljer engelska i stället. I liten skala sker det förstås redan. Många av oss sätter barnen i engelskspråkig skola, väljer engelska för att göra annonsen lite tjusigare, pluggar ekonomi och teknik på engelska, jobbar med engelska som koncernspråk, forskar på engelska. Det kan utan tvivel ha sina positiva sidor, och ett samhälle kan fungera utmärkt med flera språk sida vid sida. Men ju fler sådana val vi gör, desto mer gör vi engelskan till högstatusspråket i Sverige. Hur långt det leder vet vi inte i dag. För de flesta svenska föräldrar känns det dock främmande att börja prata engelska i hemmet. Ett betydligt troligare framtidsscenario är att vi så småningom slutar använda svenskan inom vissa områden, till exempel naturvetenskap och matematik, och att svenskan därför inte fortsätter utvecklas som ett komplett språk, användbart inom alla samhällsområden. Domänförlust kallas det, men det får bli en annan krönika.

Du är viktig – och dina läsare

Hej! Vem är du? Det spelar stor roll för mig. Jag är nämligen textexpert och vill gärna anpassa det jag skriver efter mottagare och syfte. Anlitar du mig ser jag till att din text blir korrekt och konsekvent, får bra flyt och tilltal, och passar perfekt för just den situation den ska användas i. Vad vill du få din läsare att veta, känna och göra? Jag har språkliga lösningar för varje utmaning.

Journalist och språkvetare

Textexpert, vad är det? Jag har både journalistisk och språkvetenskaplig utbildning, och är uppdaterad på den senaste forskningen om läsbarhet, webbtext och språkpsykologi. Här på nyhetssidan tänker jag bland annat dela med mig av de språkkrönikor jag skriver i Gefle Dagblad. Ha det bra!